Emilia brann för idrott. Ända sedan hon var liten så har hon åkt skidor på längden och alpint, hållt på med orientering, löpning, rullskidor, simning och en massa annat. Hon älskade att tävla, älskade att vara i skogen och bergen, helst med likasinnade. När hon blev äldre blev det mer på allvar. Mindre lek och mer elitsatsning som innebar långa träningspass och tidiga mornar. Något som Emilia inte hade något emot. Hon tyckte om sina ritualer. Varje dag gå upp kl 06:00, ta en löprunda på 15-20 kilometer, äta frukost och sedan gå till plugget eller träffa kompisar.
Hon blev uttagen till svenska landslaget, tävlade i trail-VM i Thailand 2022, där hon i sin internationella debut tog ett sensationellt VM brons som hon följde upp med en mycket fin 5:e plats i stenhård konkurrens i VM i Innsbruck 2023.
På grund av flera hårda tävlingar tätt inpå varandra 2023 sa kroppen till slut ifrån. Hon fick hög puls så fort hon började röra på sig, och fast hon vilade från all träning i månader, blev det inte bättre. När hon inte kunde träna blev hon deprimerad. Psykmottagningen gav henne lite eller snarare ingen hjälp alls.
Hon fick antidepressiva tabletter, men detta gav motsatt effekt. En kall och grå novemberdag, den 13 november 2023, tog hon sitt liv.
Vi kommer för alltid att sakna henne avgrundsdjupt, såren kommer aldrig att läka.
Emilia var den finaste av människor med ett gott hjärta till alla, hennes otroliga hängivenhet och kärlek till otaliga träningstimmar i naturen kommer alltid finnas kvar i varje träd i skogen.